Kognitiva funktioner

Allmän utveckling

Allmän utveckling

Psykomotorik

Psykomotorik beskriver samspelet mellan kroppens rörelser och de sensoriska, perceptuella, kognitiva och känslomässiga processer som styr dem. 

Motoriska färdigheter omfattar både grovmotorik, som balans och kroppens förflyttningar, och finmotorik, där händer och fingrar används för precision. 

I IDS-2 bedöms grovmotorik, finmotorik och visuomotoriska färdigheter genom uppgifter som att balansera, hantera små pärlor och kopiera figurer.

Socioemotionella färdigheter

En god social och emotionell utveckling är avgörande för barns välmående, relationer och framtida möjligheter.

När dessa färdigheter utvecklas får barn självförtroende och kompetens att bygga relationer, lösa problem och möta utmaningar. 

Brister kan däremot öka risken för psykisk ohälsa, missbruk och sociala svårigheter. 

I IDS-2 bedöms socialt beteende och emotionella färdigheter genom uppgifter där barnet identifierar känslor, svarar på frågor om känsloreglering samt beskriver hur sociala situationer kan hanteras. 

Skolfärdigheter

För att förstå inlärningssvårigheter behöver man ofta jämföra barnets kognitiva förmågor med skolprestationer. 

IDS-2 innehåller därför deltest inom skolfärdigheter som är anpassade efter svenska läroplaner. 

Deltesten omfattar matematik, läsning och stavning. Även språkliga färdigheter ingår för de yngre barnen i åldrarna 5–10 år. 

Matematiska färdigheter är starkt kopplade till individens framtida utbildnings- och yrkesmöjligheter, medan språkliga färdigheter har nära samband med både kognitiv och socioemotionell utveckling. 

Denna modul kan vara särskilt värdefull vid utredning av olika inlärningssvårigheter samt läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.

Inställning till uppgifter

I IDS-2 mäts barnets inställning till uppgifter genom frågeformulär om både samvetsgrannhet och motivation.

Samvetsgrannhet är ett personlighetsdrag inom femfaktormodellen och kännetecknas av noggrannhet, pålitlighet, beslutsamhet och målmedvetenhet.

Motivation utgår från forskningen om prestationsmotivation, som beskriver drivkraften att utföra något särskilt bra – antingen för att mäta sig med andra eller för att överträffa sig själv. Sådana beteenden väcker ofta självvärderande känslor som stolthet vid framgång eller besvikelse vid misslyckande.