Backlist – kliniskt

Materialet på denna sida är utgående och säljs så länge lagret räcker.

BRIEF

BRIEF manual har utgått och ersatts av  BRIEF-2 som är en reviderad version av de båda förlagorna BRIEF och BRIEF-SR. 

Läs mer om BRIEF-2

BRIEF-SR

BRIEF manual har utgått och ersatts av  BRIEF-2 som är en reviderad version av de båda förlagorna BRIEF och BRIEF-SR. 

Läs mer om BRIEF-2

IIP

Inventory of Interpersonal Problems

Syfte: Metod för bedömning av interpersonella svårigheter
Ålder: 18 år och uppåt
Administrering: Grupp eller individuell
Behörighet: Leg. psykolog, leg. psykoterapeut
Tidsåtgång: 15 minuter
Språk: Svensk version

IIP är en självrapporteringsmetod avsedd att identifiera en testpersons mest framträdande interpersonella problem. Instrumentet omfattar 64 påståenden som beskriver vanliga problem människor emellan, till vilka testpersonen tar ställning på en femgradig skala. IIP bygger på antagandet att interpersonella beteenden kan beskrivas utifrån två huvudsakliga dimensioner: tillhörighet och omvårdnad (kontinuum kyligt eller varmt beteende) samt kontroll och dominans (undfallande eller dominerande beteende) och att olika domäner av interpersonella problem kan identifieras i termer av olika kombinationer av tillhörighet och dominans.

Resultatet kan bland annat användas för differentierade diagnoser inför ställningstagande om psykoterapi och behandlingsprognoser och för utvärdering av behandlingsinsatser. IIP har åtta skalor: dominerande/kontrollerande, hämndlysten/självupptagen, kall/avvisande, socialt hämmad, undfallande, alltför tillmötesgående, självuppoffrande, påträngande/behövande.

Resultatet från IIP kan analyseras på tre nivåer. Totalpoängen omvandlas till normbaserade T-poäng i syfte att utvärdera en testpersons övergripande interpersonella problem. Därutöver kan också individbaserade, så kallade ipsativa T-poäng, hjälpa klinikern att identifiera det område där testpersonen upplever sig ha störst svårigheter, oberoende av hans eller hennes självrapporterade övergripande problemnivå. Slutligen kan de ipsativa T-poängen åskådliggöras i en circumplex med två axlar som representerar de två dimensionerna tillhörighet (vänlighet) och dominans (makt).

Normer från 2001
Manualen redogör för IIP:s teoretiska bakgrund och utveckling. Den innehåller administrerings- och tolkningsanvisningar samt redovisar det svenska standardiseringsarbetet och IIP:s psykometriska egenskaper. Den svenska versionen av IIP bygger på data från normalpopulation, insamlad under hösten 2001.

IIP komplett består av manual, 10 st frågehäfte och 10 st sammanställningsblankett.

Machovertestet

Handbok med utvecklingsteoretiska perspektiv

Britta Blomberg & Elisabeth Cleve

Syfte: Projektivt teckningstest
Ålder: 4–12 år
Administrering: Individuell
Behörighet: Leg. psykolog
Tidsåtgång: 20–30 minuter
Språk: Svensk version

Karen Machovers teckningstest är en av de mest använda testmetoderna vid barnpsykologiska utredningar. Författarna, båda verksamma vid Ericastiftelsen som terapeuter och lärare, för i sin bok testet framåt genom att infoga dess användning i ett bredare utvecklingspsykologiskt perspektiv. I boken förespråkas en integrering av teorier från driftpsykologi, jagpsykologi, objektrelationspsykologi och självpsykologi vid tolkning av barns teckningar av människor.

Handboken består av tre delar:

• Del I ger den teoretiska bakgrunden med historiska perspektiv på utvecklingspsykologi, psykodiagnostik av barn samt en beskrivning av några teckningstest.
• Del II är en handbok i Machovermetoden. Ett delvis nytt förfaringssätt presenteras vad gäller utvärdering och tolkning av teckningar och besvarade frågeformulär.
• Del III utgör en tillämpning av metoden. I denna återfinns 144 teckningar med besvarade frågeformulär från ett urval barn i Sverige i åldrarna 4–12 år. Denna presentation kan fungera som referensmaterial för psykologer vid användning av Machovermetoden.

NPQ och FF-NPQ

Nonverbal Personality Questionnaire, för vuxna

Av: Sampo V Paunonen & Douglas N Jackson
Syfte: Icke-verbalt personlighetsinventorium
Ålder: Vuxna
Administrering: Grupp eller individuell
Behörighet: Leg. psykolog, certifierad testanvändare (endast inom arbetspsykologi)
Tidsåtgång: NPQ cirka 20 minuter och FF-NPQ cirka 10 minuter
Språk: Engelsk originalversion med svenska instruktioner

NPQ och kortversionen FF-NPQ är ett bildbaserat personlighetstest som bygger på Murrays (1938) behovsteori, Personality Research Form (PRF) och femfaktormodellen (FFM eller ”Big Five”). Testupppgifterna består av enkla illustrationer som skildrar personlighetsrelevanta beteenden. Respondenten tar ställning till bilderna genom att uppge hur sannolikt det vore att han/hon skulle bete sig på samma sätt som huvudpersonen i illustrationen.

NPQ och FF-NPQ lämpar sig att användas för att testa personer med läs- och skrivsvårigheter, språkbrister, annat modersmål eller personer med uppmärksamhets- och koncentrationsproblem. Instruktionerna till testet innehåller en begränsad mängd verbalt material, och uppgifterna är icke-verbala.

NPQ innehåller 136 uppgifter och tar cirka 20 minuter att besvara. Resultatet i NPQ beskrivs på fem övergipande faktorer enligt FFM och 16 delskalor:

• (E) Extraversion (Affiliation, Exhibition, Play),
• (A) Agreeableness (Nurturance, LOW Aggression, LOW Dominance),
• (C) Conscientiousness (Achievement, Endurance, Order, LOW Impulsivity),
• (N) Social Dependency (Social Recognition, Succorance),
• (O) Openness to Experience (Autonomy, Thrill-Seeking, Sentience, Understanding).

Det finns dessutom en (V) Validitetsskala (Deviation).

FF-NPQ, som är en kortversion av NPQ, innehåller 60 uppgifter och tar cirka tio minuter att besvara. Resultatet beskrivs på fem övergripande faktorer enligt FFM. NPQ och FF-NPQ är normerade i ett urval om totalt 1 267 personer (468 män och 794 kvinnor) i tio länder.

PDMS-2

Peabody Developmental Motor Scales 2nd

M. Rhonda Folio & Rebecca R. Fewell

Syfte: Bedömning av fin- och grovmotorisk förmåga
Ålder: 1–71 månad
Administrering: Individuell
Behörighet: Leg. psykolog, leg. logoped, leg. arbetsterapeut, leg. sjukgymnast
Tidsåtgång: 45–60 minuter
Språk: Amerikansk version

PDMS-2 är ett normerat, standardiserat instrument som bedömer förskolebarns fin- och grovmotoriska förmåga. Skalan är utvecklad för mindre barn (1–71 månader) med misstänkt motorisk försening och innehåller såväl en bedömningsdel som en behandlings- och träningsdel.

PDMS-2 innehåller sex deltest: Reflexes (mäter barnets förmåga att automatiskt reagera på händelser i omgivningen), Stationary (mäter barnets förmåga att bibehålla kontrollen över sin kropp och hålla balansen), Locomotion (mäter barnets förmåga att förflytta sig från en plats till en annan), Object Manipulation (mäter barnets förmåga att hantera bollar, till exempel fånga, kasta och sparka), Grasping (mäter barnets förmåga att använda sina händer) och Visual- and Motor Integration (mäter barnets förmåga att använda sina visuella och perceptiva förmågor för att utföra komplexa öga-hand-koordinationsuppgifter).

Resultaten utvärderas i tre breda index: Ett finmotoriskt index, ett grovmotoriskt index samt ett totalindex, vilket utgör en kombination av resultaten på de fin- och grovmotoriska deltesten och därför är det bästa måttet på övergripande motorisk färdighet.

Peabody Motor Activities Program (P-MAP) är ett behandlingsprogram till PDMS-2. Efter att testledaren har bedömt barnets motoriska färdigheter med hjälp av PDMS-2, väljs de delar ur P-MAP som fokuserar på att främja utvecklingen av de specifika färdigheter som barnet behöver öva på.

PEDI

Pediatric Evaluation of Disability Inventory

Svensk översättning och bearbetning: Eva Nordmark & Kristina Orban
Syfte: Att kartlägga behov, planera, prioritera och utvärdera insatser inom barnhabilitering
Ålder: 0:6–7:6 år
Administrering: Individuell
Behörighet: Tillgänglig för alla yrkeskategorier
Tidsåtgång: 45–60 minuter
Språk: Svensk version och amerikansk manual

PEDI är ett standardiserat kartläggningsinstrument, konstruerat för att mäta funktionsförmåga hos barn med varierande typ av medfödda eller förvärvade sjukdomar, som leder till försenad eller förändrad funktionell förmåga. PEDI är avsett att användas med yngre barn, men kan även tillämpas för äldre barn, vars funktionella förmåga inte överstiger vad ett barn på 7:6 år utan funktionsnedsättningar förväntas klara av.

PEDI används tillsammans med föräldrar eller för att göra en professionell bedömning utförd av en eller flera vårdgivare som känner barnet väl.

PEDI omfattar en strukturerad intervju som innefattar tre delar: Del I Funktionella färdigheter, Del II Hjälpbehov och Del III Kategorier för anpassningar. Varje del omfattar tre domäner: personlig vård, rörelseförmåga och social förmåga, vilka består av olika funktionsområden. Dessa funktionsområden innehåller svårighetsgraderade färdigheter, alternativt komplexa funktionella aktiviteter, som den intervjuade tar ställning till om barnet kan utföra eller inte.

Kartläggningen, baserad på intervjun, kan leda till målinriktad planering och prioritering av stöd och insatser, som kan effektivisera samarbetet inom det multidisciplinära teamet. Med hög kostnadseffektivitet och som kvalitetssäkring kan PEDI utgöra ett underlag vid resursfördelning.

Den svenska utprövningen av PEDI stödjer tillämpningen av de amerikanska normerna. Dessa finns i den amerikanska manualen, vilken måste användas för tolkning av PEDI intervjuer. Manualsupplementet innehåller en detaljerad beskrivning av PEDI, information om den svenska utprövningen, administrerings- och tolkningsanvisningar samt en fallanalys som förtydligar tillämpningen av metoden.

PSI

Parenting Stress Index

Richard A. Abidin

Syfte: Identifiering av problemområden i familjer
Ålder: Föräldrar till barn i åldern 0–12 år
Administrering: Individuell
Behörighet: Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, leg. läkare, socionom
Tidsåtgång: 20–30 minuter
Språk: Svensk version med amerikansk manual

Parenting Stress Index – PSI är utvecklat för att tidigt kunna identifiera stressfyllda områden i familjer. PSI är avsett att användas inom verksamheter där man arbetar med utsatta barn och deras familjer. PSI kan också användas i förebyggande syfte för att kartlägga eventuella riskområden i familjer som för övrigt verkar välfungerande.

Testet består av ett frågeformulär med 120 påståenden och besvaras av föräldern. Påståendena handlar om hur barnet beter sig, hur föräldrarna reagerar och hur familjen fungerar som helhet med syfte att kunna identifiera potentiella problemområden.

Barndomänen är uppdelat i sex delskalor: distraktion/hyperaktivitet, anpassningsförmåga, belöningar, kravupplevelse, sinnesstämning/humör och accepterande.

Påståendena i barndomänen handlar om hur föräldern uppfattar barnet och dess beteende. I samband med detta ska man vara uppmärksam på att föräldrarnas uppfattning av barnet inte nödvändigtvis helt överensstämmer med verkligheten. Ytterligare undersökning av barnet samt kartläggning av föräldrarnas egna förväntningar på sin föräldraroll rekommenderas för en mer komplett bild av familjens situation.

Föräldradomänen består av sju delskalor: kompetens, isolering, anknytning, hälsa, begränsning av föräldrarollen, depression och make/maka.

I föräldradomänen handlar påståendena om föräldern själv och förhållandet till barnet. Det kan till exempel vara att föräldern inte upplever sig få någon positiv reaktion från barnet, att barnet har begränsat föräldern som individ eller att föräldern känner sig otillräcklig i sin föräldraroll.

SON-R 2½−7

SON-R 2½−7 är ersatt av SON-R 2-8

Wartegg (WZT)

Warteggs teckningstest

Ehrig Wartegg

Syfte: Projektivt teckningstest
Ålder: Barn och vuxna
Administrering: Grupp eller individuell
Behörighet: Leg. psykolog
Tidsåtgång: Fri tid alternativt 15–20 minuter
Språk: Svensk version

Warteggs teckningstest, WZT, är ett perceptuellt-motoriskt personlighetstest. Testet består av åtta rutor med små stimulifigurer, vilka ska fullbordas till teckningar.

I den svenska manualen, författad av Torbjörn Wass och Carl-Erik Mattlar, beskrivs utvärdering och tolkning av såväl utförandevariabler som innehållsvariabler. Utförandevariabler är till exempel penntryck, preferens och undvikande vid val av ruta, blockering och reject, systemlösningar samt linearitet.

Bland innehållsvariablerna återfinns exempelvis lösningens förhållande till ramen, relationen mellan stimulus och lösning samt levande versus icke-levande lösning. I manualen presenteras också en svensk jämförelsestudie som ger stöd för metodens validitet. Manualen innehåller dessutom en introduktion och bakgrund till metoden samt administreringsanvisningar.